”14 % av världens länder räknas som demokratier…vi är inte vaccinerade för all framtid”
Det var Therese Svanströms, TCOs ordförande, svar på frågan om tillståndet för den svenska demokratin. Jag mötte henne och Region Stockholms regiondirektör Emma Lennartsson och Södertäljes stadsdirektör Magnus Gyllestad i ett panelsamtal. Bakgrunden var de återkommande studier som pekar på att den västerländska demokratin är satt under press. Bl a från Stockholmsbaserade International IDEA som i ”Demokratins globala tillstånd 2023” konstaterar att demokratin försvagats i hälften av alla länder de senaste 5 åren. Vilket är ledarskapets roll för att stärka och utveckla demokratin?
Vi ägnade huvuddelen av vårt samtal åt just detta. Vi resonerade kring vad som kännetecknar ett ledarskap, i offentlig sektor, som vill bidra till att stärka och utveckla demokratin. I denna text väljer jag att lyfta fram tre frågeställningar som panelen resonerade sig fram till.
- Skapa och kommunicera en gemensam framtidsbild. Denna punkt får för övrigt starkt stöd av den svenska statsvetarprofessorn Bo Rothstein som i sin bok Grundbulten lyfter fram en dimension som han menar är central för att förstå dagens polariserade politiska karta. Rothstein talar om en ”politik som bygger på fruktan gentemot en politik som handlar om förhoppningar”. Han poängterar att de politiska strömningar som frodas i en miljö av fruktan är de antidemokratiska rörelserna (jmfr Trump i USA). Omvänt har, hävdar Rothstein, ”en politik som bygger på optimism och hopp…gynnat progressiva och demokratiska krafter”.
- Leverera och klara kärnuppdraget. Även denna punkt har starkt stöd i den statsvetenskapliga forskningen. Det är väl belagt att människors tillit till ”det gemensamma”, innefattande demokratin som sådan, i stor utsträckning baseras på hur väl samhällets institutioner förmår leva upp till förväntningarna om väl fungerande samhällsservice. Att lyckas med uppdraget i offentlig sektor är alltså inte bara bra i sak. Det är också ett sätt att stärka förtroendet för demokratin.
- Panelen var också enig om att sättet att organisera och leda en verksamhet gör skillnad. Det rymmer möjligheten att etablera demokratiska förebilder, när vi möts i ett civiliserat umgänge, för att förstå varandra, dela kunskap samt enas om en framtidsbild som alla bjuds in att bidra till.
Vi behöver alla ta ansvar för att stärka demokratin
Panelen betonade vikten av att vi alla tar ansvaret för att stärka demokratin. Det enklaste är kanske, som en av paneldeltagarna sa, att ”tala med varandra – inte om varandra”. Som ledare kan vi också välja med vilken utgångspunkt vi möter olika problem. Ett resonemang som berörda mig starkt i samtalet var när Emma Lennartsson utmanade oss genom att helt vända den aktuella frågan om hur välfärdssektorn ska klara kompetensförsörjningen i takt med att allt fler blir äldre och färre är i yrkesverksam ålder. Emma konstaterade att vi har en unik möjlighet att för första gången i modern tid skapa full sysselsättning! Ett elegant sätt att vända på perspektiven och därmed inspirera till spännande lösningar.
Tydlig målbild, fokus på att klara kärnuppdraget och ett medvetet sätt att organisera och leda sin verksamhet – det var tre av medskicken från min panel. Helt klart så är ledarskapets roll för att stärka och utveckla demokratin avgörande. Hur kan du genom ditt ledarskap bidra till att stärka demokratin?
Du kan också lyssna på en podd på temat. Du hittar den här.