Skip to main content
All Posts By

Micael Mathsson

Sverige 2035 Hur leda, styra, organisera och samskapa?

Sverige 2035

Sverige 2035 Hur leda, styra, organisera och samskapa är den avslutande delen i vår serie om vilket Sverige vi vill se om ca 10 år. I tre tidigare bloggar i den här serien har vi försökt summera några av de spaningar som blev ett resultat av de nära 70 personliga samtal vi i Gaia fört med ledare på högsta nivå i stat, region och kommun. Samtalen förde vi utifrån de två frågeställningarna: ”Hur ser du på Sverige 2035?” och ”vilka krav ställer det i sin tur på ledarskap, organisation, styrning och samskapande”. Du hittar de tidigare bloggarna här: Låt oss bidra till en gemensam bild av framtidens Sverige, Stark framtidstro och tuffa utmaningar, Några framtidsbilder.

Sverige 2035 Hur leda, styra, organisera och samskapa?

I denna avslutande blogg lyfter vi fram de perspektiv som ledarna särskilt betonade avseende hur vi behöver utveckla och förnya våra sätt att leda och styra. Vi börjar med de tre som beskriver det som behöver prägla våra organisationer.

  1. Leda i det oförutsägbara – Som ledare behöver vi ha förmåga att använda vår fantasi i alla dess nyanser för att kunna planera utifrån det otänkbara, såväl i positiva som negativa termer. Intelligens handlar mycket om att bygga förändringsförmåga. Som någon sa: ”I det arbetet behöver vi mycket mer planering…men långt färre planer”.
  2. Vilja och mod att ta sig an framtiden; Den här punkten ska ses i ljuset av det samtalsklimat som präglar det offentliga, och politiska, samtalet. Kanske är detta också den spaning som gjort oss mest bekymrade. Alltför många, en majoritet av de vi talat med, vittnar om rädsla och återhållsamhet. Ett sätt att beskriva det mod som vi behöver är att medvetet och tålmodigt bygga den kultur vi tror är avgörande för att skapa uthålliga resultat. Den kultur vi är aktiva i att bygga tillsammans i en organisation kommer att trumfa den som växer fram av sig själv. Det är viktigt att våga sätta samskapande före organisatoriska gränser. I ett sådant sammanhang kan många modiga individer skapa modiga organisationer. Där kan innovativa arbetssätt och misslyckanden ses som lärande och utveckling.
  3. En stark demokrati och ett hållbart samhälle vilar på vår förmåga att se och integrera olika perspektiv, synsätt och behov. I stort sett alla vi talat med lyfter detta. Perspektiv som är utmanande att integrera är t ex förvaltning och innovation; kontroll och lärande; kort och lång sikt osv. Som en av cheferna sa: ”Det handlar om att ha förmågan att hantera både och snarare än att tro att svaret stavas antingen eller.”

Ledarskapsförmågor

Det här leder oss till de spaningar som riktar in sig på hur vi behöver leda. Här ser vi tre avgörande ledarskapsförmågor som ledarna lyfte fram i samtalen:

  1. Helhetsperspektiv – i samtalen med ledarna är det uppenbart att ett starkt helhetsperspektiv bedöms avgörande för att lösa dagens komplexa utmaningar. Ett starkt helhetsperspektiv ger också ett starkare ansvarstagande. Den strategiska intentionen blir tydligare. Genom att söka ett större, gemensamt, sammanhang kan vi hitta fram till lösningar i samspelet med andra aktörer. Eller som en av ledarna uttryckte det ”Vårt fokus på specialisering driver oss in i silotänkande och begränsade lösningar. Vi behöver helhetssyn och systemtänk.”
  2. Tillit och lärande – I de samtal vi fört möter vi en stor ödmjukhet inför de utmaningar som identifierats. Flertalet av cheferna ser att vi behöver skapa kulturer där vi kan utforska, pröva och testa nya lösningar och där vi vågar ta risker och misslyckas, vilket vi också resonerat om ovan. Samtidigt pekar många på att de rigida system för uppföljning och kontroll som vi skapat inte är anpassade för en värld som kräver flexibilitet och ökad anpassningsförmåga. De lösningar som vi behöver framåt måste ge utrymme att växa utan att styrande kontroll bromsar.
  3. Samskapande – genomgående i samtalen lyfts behovet av samskapande fram – även över organisatoriska gränser. Detta är något som kräver tid i nuet men som ger tid i det långa loppet. Kanske behöver vi därför ompröva vår syn på vad som är effektivitet. När vi väljer att tidigt i processer investera i samskapande och gemensam fördjupning kan vi skapa starkare lösningar. Även här behöver vi mod. Mod att mötas även när olikheterna och perspektiven krockar och skaver. Att fortsätta samtala även när detta väcker rädslor och utmanar upplevelsen av att ha kontroll. Samskapande bygger på ömsesidighet och på den gemensamma insikten om att vi behöver leda vår utveckling tillsammans.

Vi ser fram emot att samtalet fortsätter. Ta gärna kontakt med oss om du är nyfiken på att delta.

Författare av denna text är Micael Mathsson och Torbjörn Skymning.

Läs gärna hela Framtidsbilder för Sverige 2035. Du hittar den här.

Sverige 2035 Några framtidsbilder

Sverige 2035

Under våren 2024 genomförde vi i Gaia nära 70 samtal med ledare på högsta nivå i kommun, region och stat. Vårt starkaste intryck från dessa samtal är stark framtidstro men vi står också inför tuffa utmaningar. I vår första blogg beskrev vi tre avgörande samhällsutmaningar som ledarna definierade; Demokratins utveckling, Den gröna omställningar samt Säkerhet och trygghet. I den andra beskrevs sju frågeställningar som både kan ses som utmaningar och möjligheter på vår väg framåt.

I samtalen utkristalliserades ett antal framtidsbilder som vi sammanfattat nedan. Visst är det en spännande och attraktiv bild som växer fram?

  • Sverige är ett land med pragmatisk framtidstro – Vi har förmågan att lösa våra utmaningar och känner tilltro och hopp inför framtiden. Som någon sa: ”Från att tidigare ha längtat tillbaka till hur Sverige var förr är vårt fokus och engagemang nu riktat mot att bygga vår framtid”
  • Vi är ett hållbart Sverige Hållbarhet i alla dess aspekter är naturligt integrerat i våra arbetssätt och vårt beslutsfattande. Vi kan med stolthet säga att vi lyckats med att lämna över något bättre till våra barn och barnbarn.
  • Sverige är år 2035, menar ledarna vi talat med, ett modigt och innovativt land där vi värdesätter människors och organisationers mod att pröva nya vägar. Vi integrerar styrkorna i vår rättssäkra och förutsägbara förvaltning med en tillåtande och experimentell atmosfär.
  • Det leder till vi fortsatt är en stark och konkurrenskraftig exportnation, och det vill till – ni har säkert hört om Mario Draghis rapport om Europas konkurrenskraft där det framgår att inget europeiskt företag med börsvärde om 100 miljarder euro startats de senaste 50 åren. Samtidigt har sex USA-baserade företag med värdering över 1 biljon startats under samma tid.
  • Vi värdesätter de ömsesidiga beroenden som finns, tänker holistiskt och agerar som delar av Team Världen och Team Sverige. Det finns en stark upplevelse av samhörighet och tillhörighet där hårda gränser är mindre intressanta till förmån för att söka lösningar bortom ditt och mitt.
  • Sverige präglas av gemensamt ansvar och inkludering. Vi som medborgare tas i anspråk och vi känner oss välkomna och värdefulla.
  • Sverige är ett land där alla kan lyckas där vi framgångsrikt hanterar de spänningsfält som alltid uppstår i komplexa system, t ex mellan stad och land, mellan norr och söder, mellan olika behov och värderingar.
  • Vi är ett välmående samhälle Vi har hög frisknärvaro och fler väljer att jobba längre innan pension vilket bidrar till att vi lyckats hantera det de demografiska utmaningarna. Ansvaret för såväl individens som samhällets välbefinnande är gemensamt och ömsesidigt. Vi medborgare uppmuntras att bidra till att skapa miljöer där vi kan leva ett rikt och gott liv.
  • Ledarnas tes är vidare att Sverige, genom medvetna, modiga och uthålliga beslut inom en rad strategiska infrastrukturområden, har utvecklats till ett robust och tryggt samhälle med en stark svensk ekonomi.
  • Allt detta har möjliggjorts genom att vi medborgare stärkt och utvecklat demokratin till något som lever i vårt dagliga samhällsliv. Offentlig förvaltning är en förebild genom sitt sätt att hävda demokratin och rättsstatens principer i praktisk handling. Sverige är en vital och levande demokrati.
  • Sverige är därmed ett land med inre och yttre tillväxt som genom att investera i utbildning, hälsa och hållbar utveckling samt demokrati lagt grunden för att fortsätta utvecklas utifrån de föränderliga behoven hos medborgarna och planeten som helhet

Kanske kan den här beskrivningen uppfattas naiv, upplevas att diskussionen förts på molnfri höjd? Nej – Vi tror inte det. Tvärtom upplever vi att det här är en sammanvävd bild som är starkt förankrad i de ledare vi mötte.

I nästa blogg sammanfattar vi våra spaningar om vilket ledarskap som krävs för att förverkliga ovanstående framtidsbilder.

Vi ser fram emot att samtalet fortsätter. Ta gärna kontakt med oss om du är nyfiken på att delta.

Författare av denna text är Micael Mathsson och Torbjörn Skymning.

Läs gärna hela Framtidsbilder för Sverige 2035. Du hittar den här.

Sverige 2035 Stark framtidstro men vi står också inför tuffa utmaningar

Sverige 2035

Under våren 2024 genomförde vi i Gaia nära 70 samtal med ledare på högsta nivå i kommun, region och stat. Vårt starkaste intryck från dessa samtal är stark framtidstro men vi står också inför tuffa utmaningar. I vår förra blogg beskrev vi tre avgörande samhällsutmaningar som ledarna definierade; Demokratins utveckling, Den gröna omställningar samt Säkerhet och trygghet.

I den här bloggen presenterar vi sju frågeställningar som ledarna beskriver både som möjligheter och utmaningar på vår väg framåt:

  1. Sverige i världen och världen i Sverige

Inte minst i ljuset av det amerikanska presidentvalet och de alltmer protektionistiska vindar som sveper över världen blir denna frågeställning central.

Flera av de ledare vi talade med konstaterade att ”Sverige är ett av världens bästa länder att leva i. Vill vi fortsätta att vara i framkant behöver vi vara påhittiga och snabba.” Hur kan och vill vi som land påverka det internationella samfundet, vilka bilder vill vi sprida och hur fortsätter vi att vara öppna, nyfikna, samarbetsorienterade och dela med oss till andra länder.

  1. Ett Sverige som håller samman

Ibland hör vi uttrycket ”ett rundare Sverige” och i samtalen lyfte ledarna t ex frågan om att nuvarande organisatoriska och juridiska strukturer inte är skapade för att kunna hantera de stora och komplexa utmaningar som vi står inför. Hur skapar vi likvärdiga förutsättningar för människors liv oavsett geografisk härkomst, etnicitet etc? Hur länge klarar det kommunala självstyret en differens på 6 kr mellan högsta och lägsta kommunalskatt?

  1. Ökat fokus och nationell styrning av digitalisering

En frågeställning av en annan karaktär rör vår förmåga att växla ut digitaliseringens möjligheter. Vi noterar att det här finns en oro för att Sverige börjar halka efter och här efterfrågas en tydligare gemensam styrning från ledare inom såväl stat som regioner och kommuner som ett sätt att komma snabbare framåt i utvecklingen. Samtidigt finns också flera hoppfulla signaler som t ex SKR och kommunernas handslag för välfärdsutveckling genom digitalisering.

  1. Demografi – kompetensförsörjning och ekonomisk utveckling

Här pekar flertalet på den utmanande ekvation som vi står inför – att utvecklas och upprätthålla ekonomiskt tillväxt och utveckling samtidigt som vi har unikt låga födelsetal, en åldrande befolkning och en krympande andel av befolkningen i yrkesverksam ålder. Stora investeringsbehov i utbildningssystemet för såväl barn som unga och vuxna är ett av de behov som många pekar på för att klara kompetensförsörjningen och lösa delar av ekvationen.

 

Ett återkommande tema i samtalen skulle vi kunna beskriva som integration mellan kort och långsiktigt. Med detta menas förmågan och viljan att skapa långsiktigt hållbara lösningar som förenar olika intressenter. Detta tema innefattar också samspelet politik och förvaltning. Det landar i de resterande tre frågeställningar:

  1. Uthållighet och långsiktighet

En av kommundirektörerna vi talade med sa: ”Att bryta segregation, vända dåliga skolresultat och åtgärda miljöproblem löser vi inte med kortsiktiga projekt och kampanjer. Det kräver ett grått, vardagligt arbete i verksamheterna grundat på tydliga politiska mål och prioriteringar”. I förlängningen av detta resonemang följer en uppfordrande insikt från flertalet av de vi mött. Det handlar om förvaltningsorganisationens vitala betydelse för att stödja politiken att våga långsiktighet och uthållighet.

  1. Hård och mjuk infrastruktur

Det finns en stark samsyn om betydelsen av långsiktiga investeringar i både hård infrastruktur (järnväg, vägar, energiförsörjning etc). Många lyfter emellertid även fram att den ”mjuka infrastrukturen” är eftersatt. Tydligast illustreras det i en upplevelse av att den tålmodigt, kontinuerligt löpande moderniseringen av lagstiftning satts på vänt till förmån för akut lagstiftningsarbete.

  1. Kompromissens kraft

Flera pekar på den mediala, och politiska, logiken som en försvårande faktor för de krafter som vill föra ett samtal med målet att nå fram till gemensamma ställningstaganden. Några, inte allt för få, upplever en tjänstemannaorganisation som blir alltmer försiktig och kanske t o m räddhågsen. Man lyfter fram behovet av förvaltningsorganisationens ansvar för faktabaserade kunskapsunderlag som grund för analys och slutsatser.

Vår bild, efter samtalen, är att ovanstående sju frågeställningar i hög grad är levande i toppledarnas vardag. Det är också uppenbart att varje frågeställning rymmer reella och komplexa problem. Vi tror att ett viktigt steg för att transformera dessa till möjligheter är ett samskapande inom och mellan organisationer. Ett levande samtal i de olika miljöer och verksamheter vi var och en befinner oss. Vi är glada över de synpunkter och inspel vi fick på vår förra blogg och ser fram emot fortsatt dialog.

I vår nästa blogg kommer vi att återge våra spaningar om hur toppledarnas framtidsbilder av Sverige 2035 ser ut. I våra samtal med dem har det varit tydligt att vi, för att ta oss till en önskvärd framtid, behöver tillvarata den goda kraften i de ovan beskrivna aspekterna.

Vi ser fram emot att samtalet fortsätter. Ta gärna kontakt med oss om du är nyfiken på att delta.

Författare av denna text är Micael Mathsson och Torbjörn Skymning.

Läs gärna hela Framtidsbilder för Sverige 2035. Du hittar den här.

Sverige 2035 Låt oss bidra till en gemensam berättelse om framtidens Sverige

Sverige 2035

Längtan efter en gemensam berättelse om framtidens Sverige

Vår upplevelse är att det offentliga samtalet under lång tid saknat ett framtidsperspektiv. Vi har också saknat en utforskande och nyfiken dialog. Det fanns en längtan efter en gemensam berättelse om framtidens Sverige.

Därför tog vi i Gaia oss för en tid sedan initiativ till ett antal högnivåsamtal på temat ”Hur ser du på Sverige 2035?” och ”vilka krav ställer det i sin tur på ledarskap, organisation, styrning och samskapande”. Vi fick ett fantastiskt gensvar och under våren samtalade vi med nära 70 kommun- och regiondirektörer samt myndighetschefer. Våra spaningar har resulterat i en skrift och i fortsatt dialog i många olika sammanhang. I förra veckan hade vi båda t ex förmånen att delta i ett samtal med en stor del av landets kommundirektörer.

Vi möter även en stor nyfikenhet i både näringsliv och civilsamhälle samt från ledande företrädare i några av våra politiska partier. Gemensamt möter vi en önskan om att tillsammans med andra lysa samtidens viktigaste frågor utifrån olika perspektiv. Vi är övertygade om att en fortsatt bred och öppen dialog på många arenor är både nödvändig och dessutom har en enorm potential för att möta de möjligheter och utmaningar Sverige står inför. En av ledarna vi samtalat med sa så här:

”Sverige ser inte ut som på Hylands Hörnas tid. Det bör inte hindra oss från att skapa en gemensam idé och dröm om vilket samhälle vi vill utveckla som i brist på bättre kanske kan stavas `Folkhemmet 2.0´. Jag är övertygad om att en gemensam riktning och målbild frigör massor av klokskap och energi.”

Framtidstro, engagemang och ansvarstagande

Många instämmer i vad en mycket rutinerad ledare sa ”Det läge vi idag har är, i flera avseenden, det tuffaste och mest utmanande jag mött som ledare”. Därför är det så glädjande att det starkaste intrycket från våra många samtal är att vi möter ledare som har en stark framtidstro samt en vilja att ta ansvar för att vara en vital del av lösningen på de utmaningar som också identifieras.

Flertalet lyfter fram betydelsen av att vi förmår skapa en gemensam berättelse om vad det är för Sverige vi vill forma.

Tre avgörande samhällsutmaningar

En gemensam berättelse om framtidens Sverige

Det är naturligtvis ingen överraskning att det är tre samhällsutmaningar som står ut på en alldeles egen nivå i våra samtal;

  • Demokratins utveckling,
  • Den gröna omställningen samt
  • Säkerhet och trygghet

En generaldirektör summerade vad många andra uttryckte:

”Dessa frågeställningar är, var för sig en fundamental utmaning. Annorlunda uttryckt: Klarar vi inte av att hävda och utveckla demokratin eller bromsa uppvärmningen eller hävda vårt lands suveränitet – ja då finns inte Sverige i den mening vi dag känner.”

Många av de ledare vi talat med konstaterar att om samtalen förts för fem, eller kanske t o m tre år sedan, hade inte säkerhet och trygghetsfrågorna lyfts med samma eftertryck vare sig relaterat till det geopolitiska läget eller till frågor som välfärdsbrottslighet och gängkriminalitet. Det säger i sig något om den föränderlighet som präglar vår tid.

En intressant aspekt på de samtal som fördjupade den gröna omställningen var fleras upplevelse av det stimulerande växelspel som uppstår när vi är som allra bäst både i offentlig förvaltning och näringsliv exemplifierat t ex i att kollektivtrafiken beställer CO2 neutrala fordon och näringslivet möter upp med teknikutveckling i världsklass.

I stort sett alla lyfte på ett eller annat sätt upp demokratifrågorna på något sätt. Här kunde vi konstatera att fram för allt kommundirektörerna levde med denna fråga närvarande i såväl de operativa som strategiska diskussionerna på hemmaplan. Vid ett av våra samtal fångade vi följande citat:

”Demokratin erbjuder oss en arena för att bruka våra bästa egenskaper och instinkter. Vi behöver välja att skapa organisationer som attraherar människor som vill vara med och ta ansvar.”

Samskapande över organisationsgränser viktig ledarskapsförmåga

I ljuset av de komplexa utmaningar vi står inför lyfts också ett antal individuella och organisatoriska ledarskapsförmågor fram som ledarna anser bör förstärkas och utvecklas ytterligare. En myndighetschef uttryckte beskrev en av dessa ledarskapsförmågor på följande sätt:

”För att finna lösningar på de riktigt komplexa samhällsutmaningar vi står inför krävs att vi nyfiket skapar tillsammans med andra – att vi vågar samarbeta på riktigt både i vår egen organisation och i samspel med andra strukturer.”

 

Vi kommer att återkomma till dessa ledarskapsförmågor i kommande bloggar där vi också kommer att fördjupa oss i hur ledarna beskriver de möjligheter och utmaningar vi står inför liksom hur de skisserar framtidsbilder för Sverige 2035.

Författare av denna text är Micael Mathsson och Torbjörn Skymning.

Läs gärna hela Framtidsbilder för Sverige 2035. Du hittar den här.

Ledarskapets roll för att stärka och utveckla demokratin

Ledarskap och demokrati Gaia Leadership på Offentlig Chef med Magnus Gyllestad, Emma Lennartsson och Therese Svanström

”14 % av världens länder räknas som demokratier…vi är inte vaccinerade för all framtid”

Det var Therese Svanströms, TCOs ordförande, svar på frågan om tillståndet för den svenska demokratin. Jag mötte henne och Region Stockholms regiondirektör Emma Lennartsson och Södertäljes stadsdirektör Magnus Gyllestad i ett panelsamtal. Bakgrunden var de återkommande studier som pekar på att den västerländska demokratin är satt under press. Bl a från Stockholmsbaserade International IDEA som i ”Demokratins globala tillstånd 2023” konstaterar att demokratin försvagats i hälften av alla länder de senaste 5 åren.  Vilket är ledarskapets roll för att stärka och utveckla demokratin?

Vi ägnade huvuddelen av vårt samtal åt just detta. Vi resonerade kring vad som kännetecknar ett ledarskap, i offentlig sektor, som vill bidra till att stärka och utveckla demokratin. I denna text väljer jag att lyfta fram tre frågeställningar som panelen resonerade sig fram till.

  1. Skapa och kommunicera en gemensam framtidsbild. Denna punkt får för övrigt starkt stöd av den svenska statsvetarprofessorn Bo Rothstein som i sin bok Grundbulten lyfter fram en dimension som han menar är central för att förstå dagens polariserade politiska karta. Rothstein talar om en ”politik som bygger på fruktan gentemot en politik som handlar om förhoppningar”. Han poängterar att de politiska strömningar som frodas i en miljö av fruktan är de antidemokratiska rörelserna (jmfr Trump i USA). Omvänt har, hävdar Rothstein, ”en politik som bygger på optimism och hopp…gynnat progressiva och demokratiska krafter”.
  2. Leverera och klara kärnuppdraget. Även denna punkt har starkt stöd i den statsvetenskapliga forskningen. Det är väl belagt att människors tillit till ”det gemensamma”, innefattande demokratin som sådan, i stor utsträckning baseras på hur väl samhällets institutioner förmår leva upp till förväntningarna om väl fungerande samhällsservice. Att lyckas med uppdraget i offentlig sektor är alltså inte bara bra i sak. Det är också ett sätt att stärka förtroendet för demokratin.
  3. Panelen var också enig om att sättet att organisera och leda en verksamhet gör skillnad. Det rymmer möjligheten att etablera demokratiska förebilder, när vi möts i ett civiliserat umgänge, för att förstå varandra, dela kunskap samt enas om en framtidsbild som alla bjuds in att bidra till.

Vi behöver alla ta ansvar för att stärka demokratin

Panelen betonade vikten av att vi alla tar ansvaret för att stärka demokratin. Det enklaste är kanske, som en av paneldeltagarna sa, att ”tala med varandra – inte om varandra”. Som ledare kan vi också välja med vilken utgångspunkt vi möter olika problem. Ett resonemang som berörda mig starkt i samtalet var när Emma Lennartsson utmanade oss genom att helt vända den aktuella frågan om hur välfärdssektorn ska klara kompetensförsörjningen i takt med att allt fler blir äldre och färre är i yrkesverksam ålder. Emma konstaterade att vi har en unik möjlighet att för första gången i modern tid skapa full sysselsättning! Ett elegant sätt att vända på perspektiven och därmed inspirera till spännande lösningar.

Tydlig målbild, fokus på att klara kärnuppdraget och ett medvetet sätt att organisera och leda sin verksamhet – det var tre av medskicken från min panel. Helt klart så är ledarskapets roll för att stärka och utveckla demokratin avgörande. Hur kan du genom ditt ledarskap bidra till att stärka demokratin?

Du kan också lyssna på en podd på temat. Du hittar den här.

Menu